Rapport från Anhörigriksdagen 2011-05-24-25

Från Svedala deltog två kommunanställda, tre anhöriga, Rödakorset och anhörigföreningen

Från radio kända Lisa Syren är moderator igen. Lisa inledde med uppmuntrande ord och betonar anhörigverksamhetens vikt i samhället för ca 800 deltagare från landets 290 kommuner. Här samsas många olika yrkesgrupper och så anhöriga förståss.

Dagens första talare är Barn- och äldreminister Maria Larsson. Maria betonar likaså de anhörigas viktiga roll och uppmanar dem till att vara hennes förlängda arm mot kommunerna.

Hon betonar att individualisering är honnörsord i vården. Vidare framhåller hon att anhörigvårdare och personal skall betraktas som partners i vården. Hoppas att hon inser att partnerskap betyder att man arbetar på lika villkor. Maria framhåller likaså att samordningen skall göras av samhället och inte av anhöriga. Det finns ca 1.5 miljarder statsbidrag att söka för kommunerna för att investera i anhörigverksamheten de närmaste fyra åren det är viktigt att kommunerna är aktiva och arbetar med dessa pengar.

Maria säger att stöd till anhöriga är en fråga om goda levnadsvillkor och är en samhällsfråga.

Hoppas bara att hon kan sätta kraft bakom dessa ord, med tanke på att hennes parti är en liten del i alliansregeringen.

Två dagars digert program sätter sina spår i deltagarna. Utöver många intensiva föreläsningar finns det 44 utställare som presenterar olika varor och tjänster som passar in i temat vård och anhörigverksamhet.

Många parallella seminarier gör att man måste välja. Önskvärt vore om man kunde delta i flera föredrag. Det skall komma en sammanställning på www.ahrisverige.se får nog följa upp det.

Starkaste intrycket blir nog sista inslaget med rubriken ”När en älskad familjemedlem tar sitt liv”. Här får man följa med i berättelsen hur svårt det kan vara att se alvaret i en situation. Att tro på en människa samtidigt som man skall kunna se hur det verkligen står till. Vården missar likaså och då uppstår frågan igen, hur skall vi outbildade anhörigvårdare agera när den kompetenta vården gör så grova missar.

Det är som vanligt att efter två så givande och innehållsrika dagar skiljs man med fler frågor än svar. Men det skall kanske vara så för att man skall fortsätta och arbeta med sina uppdrag.